Ett riktigt gott nytt år vill jag önska er alla! Jag kommer att få ett härligt år, det är jag säker på. Men det kommer att ha sina prövningar som alla år. Mer eller mindre. Hoppas det blir mindre detta året... Dom senaste har haft många väntade och oväntade prövningar.
Förra årets oväntade pröving var ju som bekant att skriva in mig i en studie i landstinget dvs aspire. Snabba puckar i det beslutet men oftast blir dom bäst ;)
Vilken jäkla tur att jag gjorde det! Det var inte lätt, det ska gudarna veta. Det var tufft, svårt, jobbigt och samtidigt det lättaste jag gjort. Målet fanns ju i sikte hela tiden och det fanns inget annat än att lyckas när jag väl tagit beslutet.
Jag har alltid vetat att jag ska bli smal. Jag har alltid haft som mål att bli den människa som jag egentligen känner mig som. Den människan som jag är i mitt huvud. För i mitt huvud har jag aldrig varit tjock. Jag har varit normal, fast lite kraftig benstomme!
Nu inser jag ju att det var en liiiiten aning skev bild. Jag visste väl innerst inne att jag var tjock men om man förnekar det tillräckligt hårt så finns det knappt inte....knappt... Nästan inte märkbart alls. Men en liiten liten tagg sticker till då och då, fast man intalat sig på morgonen att "du duger visst som du är" och man bytt kläder 4-5 gånger innan man har självförtroende att gå utanför ytterdörren, plus den där timmen som det tar att fixa till håret och sminket perfekt. (Känner fortfarande att jag inte duger ibland.. Måste jobba hårt för att bli accepterad av människor både i min närhet och okända. Sitter förhoppningsvis bara i huvudet och kommer att jobbas bort... Hoppas jag)
Den taggen gjorde sig påmind titt som tätt utan att jag knappt kände den. Eller rättare sagt jag ville inte känna den!
För den taggen gör ont! Förbannat ont! Ondare än någon kan gissa!
Men den taggen är nästan borta nu...nästan.. Och med den taggen är nästan 30 kg borta också.
30 kilo sen den 12 juni. Jag är stolt! Jag är märkvärdig! Jag är värd detta!
Kan man säga så? Att man är stolt över sig själv? Sånt har jag så svårt för. Jag vill inte göra mig bättre än alla andra. Jag är inte ensam. Det finns hur många som helst som är duktiga. Som min familj. Vågar inte räkna hur mycket vi gått ner tillsammans men med en snabb överslagsräkning så ligger vi på ca 160 kg ner tillsammans. Och det är JÄVLIGT bra! (ursäkta språket)
Och det stödet jag får från min man är enormt! Jag älskar honom så det gör ont i hjärtat. Är så tacksam att just han står vi min sida. Stöttar i vått och torrt så som jag står fast vid hans sida i vått och torrt. Alla hinder vi stöter på genom livet tar vi oss an tillsammans.
Detta året som gått har även varit ett känslosamt år. Även om jag är superglad och lycklig över min resa så finns det en enorm sorg och tomhet i mitt hjärta :(
Att ha min mamma vid min sida skulle ha betytt så otroligt mycket för mig. Hon skulle vara så stolt över mig och mina syskon. Hon hade tokgillat detta! Saknar henne så otroligt mycket. Att bara kunna ringa och bolla olika saker..ventilera problem. Hon hade alltid en sund inställning till livet och saker omkring. Skit också vad jag skulle vilja att hon var här! Men tyvärr går det inte.. Omöjligt. Bara att acceptera vad livet ger...och tar. :'(
Det går upp och ner ibland precis som med alla förändringar i livet. Just denna stora festhelg har jag valt att slappna av och inte tänka för mycket, inte straffa mig själv med alla tankar och dåligt samvete. Och jag tycker det gått riktigt bra. Jag har spolat men inte varje gång faktiskt!
Vägde mig i torsdags och hade gått upp 5hg... Trodde det var mer faktiskt. Nya tag nu då!
Dessvärre gick min konnektor sönder på nyårsafton! Vad är oddsen för det!? Skit också! Och nu jobbar jag ju två dygn och kommer inte iväg att hämta en ny :( som tur är kan jag pilla dit den lilla plastgrejen och spola hjälpligt... Men tappar jag bort den är det kört.
Min vanliga tur! Vore faktiskt kul att ha en konnektor som håller hela vägen ut.. Det har jag nog bara haft en enda gång.....
Då lägger vi 2014 bakom oss och börjar öva på att skriva 2015 istället... Alltid lika roligt att se hur många gånger man skriver fel ;)
Over and out :-*
//fiia
Du SKA vara stolt! Det är inte så lätt som alla tror. Det är ju inte bara "spola" och tappa vikten, det krävs lite mer än så. Ni alla är fantastiska förebilder till oss andra. Och att det går ibland si så där kan dra en ner, men ni fortsätter och är starka =)
SvaraRaderaMånga kramar till dig.
Tack fina jeanette! Du är ju också en stor förebild <3 jag är så glad att det går så bra för dig också!
SvaraRaderaKram till dig